Vad är egentligen möjligt att åstadkomma? Och hur lång tid tar det?
Text: ELIN FRIES och SVERKER JOHANSSON, Bitzer
Skogsstyrelsen har nyligen listat olika recept på ökad skogstillväxt. Några av ingredienserna har dock en bitter bismak – de uppfyller inte Skogsvårdslagen, certifieringsreglerna eller har negativ påverkan på andra värden. Det är troligen svårt för samhället att svälja dem. Men tillsammans skulle menyn kunna ge en tillväxtökning på cirka 30 procent.
Läs mer! Skogsstyrelsens rapport Produktionshöjande åtgärder, 2018/1.
Skogsträdsförädling
Förädling är ett av de säkraste korten om du vill höja tillväxten. Förädlingen ger stor utväxling – den verkar över huvuddelen av den brukade arealen och investeringen är måttlig för markägaren.
Potential: 10 miljoner m3sk/år vid slutet av 100-årsperioden
Främmande träslag
Contorta kan i bästa fall växa uppemot 50 procent bättre än svensk tall. Liksom vissa andra främmande trädslag har den stor tillväxtpotential, bland annat då den saknar ett entourage av naturliga skadegörare. Andra intressanta trädslag är hybridasp och poppel, sitka, douglas och hybridlärk.
Potential: 7,6 miljoner m3sk/år inom 50–100 år vid maximalt utnyttjande
Kvävegödsling
Gödsling är den enda åtgärd som på kort sikt (10–30 år ökar tillväxt och avverkningsmöjligheter. Den mest begränsande faktorn för trädens tillväxt är tillgången på kväve.
Potential: 1,5 miljoner m3sk/år vid en gödslad areal av 100 000 ha/år
Dikning
Att rensa diken, nydika och dränera överskottsvatten efter slutavverkning kan ge effekter på tillväxten på vissa marker. Kunskapsläget är dock oklart för vissa åtgärder, exempelvis hur granens produktionsförmåga påverkas av dikesrensning. För storskaligt genomförande krävs regeländringar.
Potential: 2 miljoner m3sk per år.
BAG
Vid behovsanpassad gödsling (BAG) gödslas granbestånd efter att ha uppnåt två meters höjd och därefter fortsätter gödslingentills skogen är fullsluten.
Potential: 5(-10) miljoner m3sk/år i genomsnitt under de närmaste 100 åren.
Minskat betstryck
Viltskador sänker tillväxten. Även virkeskvaliteten och möjligheten till ståndortsanpassning försämras.
Potential: Stor. Viltskadorna beräknas sänka tillväxten med 6,4 miljoner m3sk/år. Lägre viltstammar och bättre ståndortsanpassning kan förbättra situationen.
Ståndortsanpassning
I ett ståndortsanpassat skogsbruk anpassas föryngring och avverkning till de naturgivna förutsättningarna.
Potential. 1–2 miljoner m3sk/år inom 50–100 år
Somatisk embryogenes (SE)
Automatiserad produktion av så kallade SE-plantor av gran är inom räckhåll. Nu finns planer på massproduktion.
Potential: SE-plantor växer 30 procent bättre än oförädlat material. Arealbegränsningar i skogsvårdslagen.
