Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Vad är egentligen möjligt att åstadkomma? Och hur lång tid tar det?

Text: ELIN FRIES och SVERKER JOHANSSON, Bitzer

Skogsstyrelsen har nyligen listat olika recept på ökad skogstillväxt. Några av ingredienserna har dock en bitter bismak – de uppfyller inte Skogsvårdslagen, certifieringsreglerna eller har negativ påverkan på andra värden. Det är troligen svårt för samhället att svälja dem. Men tillsammans skulle menyn kunna ge en tillväxtökning på cirka 30 procent.

Läs mer! Skogsstyrelsens rapport Produktionshöjande åtgärder, 2018/1.

Skogsträdsförädling

Förädling är ett av de säkraste korten om du vill höja tillväxten. Förädlingen ger stor utväxling – den verkar över huvuddelen av den brukade arealen och investeringen är måttlig för markägaren.

Potential: 10 miljoner m3sk/år vid slutet av 100-årsperioden

FOTO: ELIN FRIES

Främmande träslag

Contorta kan i bästa fall växa uppemot 50 procent bättre än svensk tall. Liksom vissa andra främmande trädslag har den stor tillväxtpotential, bland annat då den saknar ett entourage av naturliga skadegörare. Andra intressanta trädslag är hybridasp och poppel, sitka, douglas och hybridlärk.

Potential: 7,6 miljoner m3sk/år inom 50–100 år vid maximalt utnyttjande

FOTO: ISTOCK

Kvävegödsling

Gödsling är den enda åtgärd som på kort sikt (10–30 år ökar tillväxt och avverkningsmöjligheter. Den mest begränsande faktorn för trädens tillväxt är tillgången på kväve.

Potential: 1,5 miljoner m3sk/år vid en gödslad areal av 100 000 ha/år

FOTO: ISTOCK

Dikning

Att rensa diken, nydika och dränera överskottsvatten efter slutavverkning kan ge effekter på tillväxten på vissa marker. Kunskapsläget är dock oklart för vissa åtgärder, exempelvis hur granens produktionsförmåga påverkas av dikesrensning. För storskaligt genomförande krävs regeländringar.

Potential: 2 miljoner m3sk per år.


BAG

Vid behovsanpassad gödsling (BAG) gödslas granbestånd efter att ha uppnåt två meters höjd och därefter fortsätter gödslingentills skogen är fullsluten.

Potential: 5(-10) miljoner m3sk/år i genomsnitt under de närmaste 100 åren.


Minskat betstryck

Viltskador sänker tillväxten. Även virkeskvaliteten och möjligheten till ståndortsanpassning försämras.

Potential: Stor. Viltskadorna beräknas sänka tillväxten med 6,4 miljoner m3sk/år. Lägre viltstammar och bättre ståndortsanpassning kan förbättra situationen.


Ståndortsanpassning

I ett ståndortsanpassat skogsbruk anpassas föryngring och avverkning till de naturgivna förutsättningarna.

Potential. 1–2 miljoner m3sk/år inom 50–100 år


Somatisk embryogenes (SE)

Automatiserad produktion av så kallade SE-plantor av gran är inom räckhåll. Nu finns planer på massproduktion.

Potential: SE-plantor växer 30 procent bättre än oförädlat material. Arealbegränsningar i skogsvårdslagen.

FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket