Avancerade 3D-röntgenanalyser ska undersöka om virkesvärdet hos törskatedrabbat virke kan räddas. Samtidigt ger skanningen forskare nya möjligheter att förstå skadesvampens biologi.
Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se
En svensk forskargrupp har genomfört världens första röntgenbaserade datortomografi (CT-skanning) av törskatedrabbade tallar. Skanningen kan ge svar på två hittills outforskade frågor: Hur ser törskatens angrepp ut inuti trädet och vilka virkesvärden kan ”räddas ”?
Allt mer aktuellt
Eftersom andelen törskateskadat timmer väntas öka i framtiden, inte minst i norra Sverige, har intresset för förstudien varit stort, berättar forskaren Kari Hyll vid Skogforsk.
– Med mer törskate kommer vi se mer virke som klassas ned, till exempel på grund av kraftig kådansamling orsakad av törskate. Följden blir
förmodligen att priset på detta sågtimmer påverkas, säger Kari Hyll.
Anpassat sågutbyte
I dag saknas kunskap om hur skador som törskate orsakar påverkar virkesegenskaper och slutproduktens kvalitet. Det går att se defekter på de sågade trävarorna, men det har varit svårt att säga att skadorna beror just på törskate.
– Om dessa samband vore kända skulle sågningen kunna anpassas till de törskateangripna stockarna så att värdeförlusten minimeras. Det förutsätter dock att det törskateangripna virket på ett rationellt sätt kan identifieras vid inmätning på sågverken, säger Kari Hyll.
Nu har de första tallstockarna rullat genom CT-skanner på Luleå tekniska universitet i Skellefteå. Tidigare har törskateforskare fått nöja sig med att bedöma stammen utifrån, eller i bästa fall i sågade trissor. I de första bilderna av skanningen syns tydligt hur tallens försvar omringar, och försöker spara en frisk stamdel för nödvändigt näringstransport och vatten.
– Som törskateforskare hoppas jag att bildmaterialet ger oss en inblick i trädets kamp mot törskatesvampen och gör det möjligt att beskriva skadeutvecklingen i veden över tid. Jag tror att det blir ett värdefullt bidrag till kartläggningen av törskatens biologi och i förlängningen leder till bättre anpassad skogsskötsel för områden drabbade av törskate, säger Henrik Svennerstam vid Skogforsk.
Samarbete bakom röntgen
I projektet deltar Skogforsk, Luleå universitet och Norra skogsägarna.
– Utan allas respektive expertis hade skanningen inte varit möjlig, säger Kari Hyll vid Skogforsk. Projektet kan beskrivas som en korsbefruktning mellan teknologi och biologi.
”Jag tror att detta blir ett värdefullt bidrag till kartläggningen av törskatens biologi.”
I andra bilden börjar partier av kådindränkt ved synas (mörkare partier i splintveden).
Så går det till
I pilotprojektet har forskare valt ut åtta törskatedrabbade tallar i gallrings och slutavverkningsbestånd. Som referens tas även stammar utan synliga törskateskador med. Efter aptering skickas stockarna till LTU för skanning. Efter skanning sätts sedan trädet samman digitalt. Än är projektet i liten skala, men nu när det visat sig att det är möjligt att upptäcka törskateangrepp med hjälp av CT-skanning kommer projektgruppen söka ytterligare projektmedel för att utveckla algoritmer för automatisk bildanalys. Projektet finansieras av Gunnar Hedlunds hedersfond via Norra Skogs forskningsstiftelse.
Törskate
Törskate är en svamp som angriper stammen och grenarna. De angripna träden försvarar sig mot svampen med en ökad kådinlagring, vilket kan resultera i så kallad törved eller fetved som har betydligt högre densitet än normalved. Trädtoppen kan dö och kallas då tjärgadd. Även sårliknande skador på stammen kan uppkomma. Framför allt i Norrbotten och delar av Västerbotten kan förekomst och skadeverkningar till följd av törskate vara så allvarliga att det påverkar skogsbruket (Skogsstyrelsen 2020).