Trycket ökar på skogen

Vi avverkar idag i princip hela den tillgängliga skogstillväxten i Sverige. Det är en obekväm situation i ett läge där vi räknar med ett stort bidrag från skogen för att substituera fossila material i en cirkulär bioekonomi. Nu ökar trycket på skogen.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se

Enligt Skogsstyrelsens senaste prognos SKA15 står vi inför en drastisk förändring av skogslandskapet. Om man fortsätter att avverka hela den tillgängliga tillväxten måste man sänka omloppstiderna från 100 – 120 år till 60 – 80 år fram till år 2060. Och eftersom de planerade industriinvesteringarna intecknar det avverkningsutrymme som finns, är det troligt att scenariot kommer att stämma bra med verkligheten. Den äldre skog som är tillgänglig för skogsbruk minskar, så vi måste gå ned i åldrar och dimensioner.

Det kräver att de lägsta tillåtna slutavverkningsåldrarna sänks efter hand. Trots att den nya skogen kan vara både gammal och ung på samma gång, eftersom det sparas träd och hänsynsytor, riskerar det att slå hårt mot biologisk mångfald, rekreation och rennäring. Nyligen sade Skogsstyrelsen nej till sänkta slutavverkningsåldrar för Norrlands skogar. Vad händer om man fortsätter att säga nej?

Andreas Eriksson är analytiker på Skogsstyrelsen och har jobbat med den senaste tillväxt- och avverkningsprognosen SKA-15. Han tror att trycket kan komma att öka på den mark som finns i frivilliga avsättningar, liksom ett behov av kortare omloppstider.

– Etappmålet om frivilliga avsättningar är inte nått men många har avsatt mer än certifieringen kräver, säger han. Det kan innebära att de överskjutande arealerna kommer att brukas – möjligen med andra metoder som hyggesfritt skogsbruk eller naturvårdande skötsel. Det finns mycket tillväxt i medelålders skog som närmar sig slutavverkning men som inte är tillåten att avverka ännu. I Norrland finns det till exempel stora volymer contorta som på allvar börjar leverera om 15 – 20 år. Men det har vi räknat med, så en avverknings-nivå motsvarande hela tillväxten på virkes-produktionsmark leder till kortare omloppstider.

”Om skogsägarna blir passivare ökar behovet av tillväxtsatsningar i de skogar som hanteras av industrin.” – Johan Sonesson

Johan Sonesson, Skogforsk.

Ekonomiskt optimalt skogsbruk

– Vad vi ser är en justering till ekonomiskt optimalt skogsbruk på bred front, säger Johan Sonesson vid Skogforsk. Morgondagens skogar förväntas växa snabbare på grund av förädling och ett varmare klimat. De ekonomiskt optimala omloppstiderna blir kortare. Men när skogsbruket idag sänker omloppstiderna i den befintliga skogen hugger man helt enkelt klenare bestånd än tidigare.

– Kortare omloppstider är också ett sätt att hantera risk, fortsätter han. De senaste årens stormar och insektsangrepp har slagit hårt mot äldre granbestånd som gallrats flera gånger, då kan man minska riskerna genom att gallra en gång och avverka tidigare.

Så här utvecklas andel produktiv skogsmark med skog äldre än 80 år från 1960 fram till 2060 enligt data från SKA15. I kartan har skogens medelålder beräknats utan hänsyn till överståndare (kvarlämnade naturvårdsträd). Om dessa räknas in blir andelen äldre skog något högre. Databearbetning: SLU Riksskogstaxeringen.

Lägre ambitioner?

Men det finns också en del oroande tecken på att framtidsskogen inte levererar som tänkt.

– Vi vet ganska lite om tillståndet i våra ungskogar, säger Johan Sonesson. Men det finns det som talar för att lägre skogsvårdsambitioner och bristande ståndortsanpassning i kombination med ackumulerade skador ger lägre bestockning och sämre vitalitet. De granbarkborrangrepp vi ser just nu har främst drabbat äldre granskogar, men vi har stora arealer yngre gran på fel mark som snart kan få problem med vattenförsörjningen.

Nya data oroar

En pågående studie vid SLU visar att antalet huvudstammar i de norrländska ungskogarna är oroande lågt. I södra Sverige ser det bättre ut, men där finns mycket gran på magra marker, tallföryngringar i dåligt skick och en allt högre självföryngrad lövandel som inte ger den produktion eller den långa fiber man hittills räknat med.

Skogforsk har även färska data som visar på låga plantantal i föryngringarna. En landstäckande fältstudie av de senaste årens föryngringar visar att plantorna i medeltal är ca 1 600 per hektar och ofta sitter fel. En låg ambition i plantering och markberedning verkar bidra till resultatet.

– En bidragande effekt kan även vara det torra vädret under vår och sommar, resonerar Johan Sonesson. Såväl val av planteringstidpunkt och planteringspunkter måste kanske redan nu anpassas till ett nytt klimat med högre medeltemperatur och extremare väderhändelser. Men det finns också många positiva trender, menar han:

– En längre vegetationsperiod resulterar i ökad tillväxt som förhoppningsvis med råge överstiger de problem som det nya klimatet medför i form av skador. Branschen investerar i digitalisering som kan leda till bättre ståndortsanpassning och genombrott med somatisk embryogenes och massproduktion av sticklingar med mycket hög tillväxt kan ge ett viktigt produktionslyft – och ökade drivkrafter att investera i skogsskötsel.

Kräver ökad tillväxt

För SKA15-prognosen bygger på att alla skogsägare beter sig ekonomiskt rationellt, och det är inte alls säkert att de gör. I Finland och Norge ökar till exempel gapet mellan tillväxt och avverkning.

– Skogsbolagen sänker omloppstiderna för att de är fokuserade på avkastningen, men många enskilda skogsägare är inte lika noga med att räkna ränta på sitt skogskapital, tror Johan Sonesson. I så fall ökar också behovet av tillväxtsatsningar i de skogar som hanteras av industrin.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket