Vi avverkar idag i princip hela den tillgängliga skogstillväxten i Sverige. Det är en obekväm situation i ett läge där vi räknar med ett stort bidrag från skogen för att substituera fossila material i en cirkulär bioekonomi. Nu ökar trycket på skogen.
Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se
Enligt Skogsstyrelsens senaste prognos SKA15 står vi inför en drastisk förändring av skogslandskapet. Om man fortsätter att avverka hela den tillgängliga tillväxten måste man sänka omloppstiderna från 100 – 120 år till 60 – 80 år fram till år 2060. Och eftersom de planerade industriinvesteringarna intecknar det avverkningsutrymme som finns, är det troligt att scenariot kommer att stämma bra med verkligheten. Den äldre skog som är tillgänglig för skogsbruk minskar, så vi måste gå ned i åldrar och dimensioner.
Det kräver att de lägsta tillåtna slutavverkningsåldrarna sänks efter hand. Trots att den nya skogen kan vara både gammal och ung på samma gång, eftersom det sparas träd och hänsynsytor, riskerar det att slå hårt mot biologisk mångfald, rekreation och rennäring. Nyligen sade Skogsstyrelsen nej till sänkta slutavverkningsåldrar för Norrlands skogar. Vad händer om man fortsätter att säga nej?
Andreas Eriksson är analytiker på Skogsstyrelsen och har jobbat med den senaste tillväxt- och avverkningsprognosen SKA-15. Han tror att trycket kan komma att öka på den mark som finns i frivilliga avsättningar, liksom ett behov av kortare omloppstider.
– Etappmålet om frivilliga avsättningar är inte nått men många har avsatt mer än certifieringen kräver, säger han. Det kan innebära att de överskjutande arealerna kommer att brukas – möjligen med andra metoder som hyggesfritt skogsbruk eller naturvårdande skötsel. Det finns mycket tillväxt i medelålders skog som närmar sig slutavverkning men som inte är tillåten att avverka ännu. I Norrland finns det till exempel stora volymer contorta som på allvar börjar leverera om 15 – 20 år. Men det har vi räknat med, så en avverknings-nivå motsvarande hela tillväxten på virkes-produktionsmark leder till kortare omloppstider.
Johan Sonesson, Skogforsk.
Ekonomiskt optimalt skogsbruk
– Vad vi ser är en justering till ekonomiskt optimalt skogsbruk på bred front, säger Johan Sonesson vid Skogforsk. Morgondagens skogar förväntas växa snabbare på grund av förädling och ett varmare klimat. De ekonomiskt optimala omloppstiderna blir kortare. Men när skogsbruket idag sänker omloppstiderna i den befintliga skogen hugger man helt enkelt klenare bestånd än tidigare.
– Kortare omloppstider är också ett sätt att hantera risk, fortsätter han. De senaste årens stormar och insektsangrepp har slagit hårt mot äldre granbestånd som gallrats flera gånger, då kan man minska riskerna genom att gallra en gång och avverka tidigare.
Lägre ambitioner?
Men det finns också en del oroande tecken på att framtidsskogen inte levererar som tänkt.
– Vi vet ganska lite om tillståndet i våra ungskogar, säger Johan Sonesson. Men det finns det som talar för att lägre skogsvårdsambitioner och bristande ståndortsanpassning i kombination med ackumulerade skador ger lägre bestockning och sämre vitalitet. De granbarkborrangrepp vi ser just nu har främst drabbat äldre granskogar, men vi har stora arealer yngre gran på fel mark som snart kan få problem med vattenförsörjningen.
Nya data oroar
En pågående studie vid SLU visar att antalet huvudstammar i de norrländska ungskogarna är oroande lågt. I södra Sverige ser det bättre ut, men där finns mycket gran på magra marker, tallföryngringar i dåligt skick och en allt högre självföryngrad lövandel som inte ger den produktion eller den långa fiber man hittills räknat med.
Skogforsk har även färska data som visar på låga plantantal i föryngringarna. En landstäckande fältstudie av de senaste årens föryngringar visar att plantorna i medeltal är ca 1 600 per hektar och ofta sitter fel. En låg ambition i plantering och markberedning verkar bidra till resultatet.
– En bidragande effekt kan även vara det torra vädret under vår och sommar, resonerar Johan Sonesson. Såväl val av planteringstidpunkt och planteringspunkter måste kanske redan nu anpassas till ett nytt klimat med högre medeltemperatur och extremare väderhändelser. Men det finns också många positiva trender, menar han:
– En längre vegetationsperiod resulterar i ökad tillväxt som förhoppningsvis med råge överstiger de problem som det nya klimatet medför i form av skador. Branschen investerar i digitalisering som kan leda till bättre ståndortsanpassning och genombrott med somatisk embryogenes och massproduktion av sticklingar med mycket hög tillväxt kan ge ett viktigt produktionslyft – och ökade drivkrafter att investera i skogsskötsel.
Kräver ökad tillväxt
För SKA15-prognosen bygger på att alla skogsägare beter sig ekonomiskt rationellt, och det är inte alls säkert att de gör. I Finland och Norge ökar till exempel gapet mellan tillväxt och avverkning.
– Skogsbolagen sänker omloppstiderna för att de är fokuserade på avkastningen, men många enskilda skogsägare är inte lika noga med att räkna ränta på sitt skogskapital, tror Johan Sonesson. I så fall ökar också behovet av tillväxtsatsningar i de skogar som hanteras av industrin.