För 12 år sedan utredde forskare från många olika discipliner möjligheterna att intensivodla skog, i den så kallade MINT-utredningen, åt dåvarande regeringen. Där antogs att 15 procent av skogsmarken – den med lägst biologisk mångfald – kunde brukas intensivt. 400 000 hektar nedlagd jordbruksmark omfördes till intensivodling. På låtsas. Men det gav intressanta resultat.
Vad är intensivodlingarna?
I MINT-utredningen ingick åtgärder som fastmarksgödsling, ungskogsgödsling av gran, klonskogsbruk med gran, odling av contortatall och hybridasp, salixodling på jordbruksmark samt dikesrensning och gödsling av torvmark. Metoderna skulle fasas in under 50 år.
Resultatet?
En rejäl höjning av tillväxten samt en ökning av avverkningsnivån med 30 miljoner kubikmeter inom 70 år – i princip en fördubbling av tillväxten på den areal som intensivodlades. Men också risk för ökat näringsläckage, lägre biologisk mångfald, sämre renbete och sämre rekreationsmöjligheter.
Skulle det vara lönsamt?
Ja, i olika hög grad. Flera av metoderna är dessutom möjliga att använda med dagens lagstiftning. Men 12 år efter utredningen har de tillväxthöjande åtgärderna istället minskat – de är uppenbarligen inte tillräckligt lönsamma eller oproblematiska.
Hur gick det?
De 49 remissvaren delade skogssverige och utredningen hamnade i byrålådan.
Ny utredning om tillväxt – mer balans och riskspridning
Runt årsskiftet kommer Skogsstyrelsens samverkansprocess Skogsproduktion med sin tillväxtrapport. VISION kan redan nu berätta om delar av resultaten.
Målet är att den svenska skogstillväxten ska öka med 20 procent fram till år 2050 – alltså en påtagligt lägre produktionsambition jämfört med tidigare utredningar och uttalade mål. Förslaget är å andra sidan bredare – det omfattar skador på skog, infrastruktur, effektiv skogsskötsel och produktionshöjande åtgärder.
När det gäller skogsproduktion sker satsningarna främst på bättre föryngringar och ungskogsskötsel. Det här är alltså ingen quick fix – när 2050 inträder finns tillväxtsatsningens volymer främst i beståndsåldrarna 0 – 30 år.
MINT var en forskningsrapport som beskrev potentialerna. Samverkansprocessen är ett uttryck för vad skogsbruket vill göra. Rapporten har större fokus på lönsamhet och risker – man vill ha vitalare träd som står emot angrepp bättre. Det förespråkas hårdare och tidigare skötselinsatser i såväl lönsamhetens som riskhanteringens namn.
– Att driva skogsbruk med lägre stamantal är i princip produktionssänkande, men man räknar med att ha igen det i form av lägre skador och ökad flexibilitet för val av omloppstider, menar Johan Sonesson vid Skogforsk, som tillsammans med SLU granskat utredningens åtgärdsförslag.
Åtgärderna ska stödja samhällsmålen, och för att skogsägarna ska investerai skogsproduktion måste det vara lönsamt. Att kvoten mellan skogsägarnas intäkter och kostnader sjunker är ett problem. Därför är även infrastrukturfrågor och en mer aktiv naturvård med i utredningen.
Enligt officiella minnesanteckningar (skogsstyrelsen.se) vill delar av processgruppen inte kvantifiera de olika tillväxtåtgärdernas förväntade resultat, eftersom de förpliktigar. Skogsstyrelsen vill å andra sidan ha mål för att kunna stödja och följa upp verksamheten. I början av 2020 får vi veta om siffrorna finns med – och hur de ser ut.