Var fjärde planta är försvunnen tre år efter planteringen, visar en ny landsomfattande inventering utförd av Skogforsk. De höga avgångarna förbryllar forskarna, som nu letar efter tänkbara orsaker.
Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se
I skogsbrukets reklamkampanj ”Svenska Skogen” berättas just nu storyn om hur branschen planterar minst två träd för varje träd som avverkas. Sveaskog och Södra säger i sin reklam att man planterar tre. Fast nya data från Skogforsk som visar att det på många platser nog är två ändå.
Tvåtusen plantor per hektar kan sägas vara ett medelvärde för att klara lagkraven. Men i Skogforsks inventering av 100 hyggen över hela landet hittar forskarna i medeltal 1600–1700 plantor per hektar. Till skillnad från till exempel Skogsstyrelsens årliga taxering har Skogforsk bara räknat antalet planterade plantor. Om resultatet betecknas som dåligt beror på hur stora förhoppningar man har på framtidsskogens tillväxt, förstås.
I Sverige planteras närmare 400 miljoner plantor varje år. 100 miljoner av dessa plantor försvinner – enligt den omfattande studiens siffror – före tre års ålder. Ytterligare 16 miljoner försvinner innan röjningen och 44 miljoner röjs sedan bort (se nästa uppslag). På en medelgod mark motsvarar siffrorna alltså att 2100 plantor per hektar planteras, 500 försvinner innan tre års ålder, sedan försvinner 80 innan röjning och 220 röjs bort.
Fredrik Johansson, Skogforsk.
”Självföryngringen är viktig för att det ska bli en godkänd föryngring”
låga ambitioner?
Så hur god är egentligen avkastningen på de stora investeringarna det svenska skogsbruket gör i skogsförädling, plantodling, markberedning och plantering?
– Det verkar finnas en gedigen förbättringspotential, konstaterar Fredrik Johansson vid Skogforsk, som deltagit i studien.
Vad de omfattande avgångarna beror på är inte klarlagt. Bara 6–7 procent av de inventerade plantorna hittades döda – främst på grund av snytbagge. Var de övriga plantorna har tagit vägen är mera svårförklarligt.
– Vi tycker att vi borde ha hittat fler döda plantor, säger Fredrik Johansson. Vi vet sedan tidigare att de största avgångarna sker direkt efter planteringen. Extremtorkan sommaren 2018 kan förklara siffrorna till en liten del. Fast bara marginellt.
En anledning kan vara att skogsägarna helt enkelt dragit ned på plantantalet och räknat med att den naturliga föryngringen ska fylla ut luckorna. Den taktiken har uppenbarligen fungerat – trots de nedslående siffrorna har de flesta hyggena godkända föryngringar.
– Självföryngringen är viktig för att det ska bli en godkänd föryngring, konstaterar Fredrik Johansson.
För få planteringspunkter?
En annan anledning kan vara att markberedningen inte levererar tillräckligt många planteringspunkter.
– Vi har bara inventerat hyggen som är markberedda, men 20 procent av plantorna sitter i en planteringspunkt som bedöms som omarkberedd, säger Fredrik Johansson. En orsak skulle kunna vara att markberedningen inte har räckt till. Plantörerna har t.ex. fortsatt slå ned plant i det som egentligen skulle ha varit en harvfåra, men där harvtallriken studsat fram i sämre terräng. Om då dessutom harvspåren dragits för glest blir det för få planteringspunkter och man får inte ut så många plantor som man tänkt.
Med en bra planteringspunkt ökar plantans chanser att överleva med cirka 10 procent – många bra planteringspunkter ökar alltså andelen planterade plantor i det framtida beståndet.
Få ståndortsanpassade hyggen
Inventeringen visar också att mycket få av de inventerade planteringarna ståndortsanpassats. Det är i princip ett enda trädslag som planterats på varje hygge, oavsett ståndorternas skilda förutsättningar inom ytan.
Träd på fel ståndort har sämre överlevnad, och har heller inte de naturliga förutsättningarna för en hög tillväxt. Det finns få studier som visar på tillväxtskillnaderna mellan bra och dålig stångsortsanpassning, men torkstressade granar på tallmark i södra Sverige, och törskateangripna tallar på granmark i norra Sverige, har givit mycket stora produktionstapp.
Ny inventering i år!
Sommaren 2019 inventerades 100 hyggen med spridning över hela landet och med slumpvist utvald ägarstruktur. Under sommaren 2020 kommer inventeringen att upprepas, där ett nytt beslutsstöd med arbetsnamnet ”Plantbeställningsverktyget” används. Mjukvaran ger ett förslag på plantantal och trädslag med hjälp av skördardata för det avverkade beståndet. Förslaget baseras även på markfuktighets- och jordartskartor. Tanken är att se hur det praktiska utfallet egentligen blev.
Varför så många plantor?
En bördig mark kan försörja fler stammar, så ju högre ståndortsindex, desto högre rekommenderat antal plantor per hektar. För medelboniteten G24 är skogsföretagens egna rekommendationer i medeltal cirka 2300 i södra och 2250 i norra Sverige. För T24 är motsvarande siffror 2800 i söder och 2300 i norr.