Vem äger skogens data?

Digitaliseringen av samhället går i rasande fart, så även i skogen. Skanning och annan fjärranalys, skogsmaskiner och till och med röjsågar förser oss med data om skogens tillstånd, maskinernas produktion, förarnas arbetstid och mycket mer. Men vem äger egentligen alla dessa uppgifter och hur får de användas?

Text: KARIN MONTGOMERY Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

När dataskyddsförordningen GDPR trädde i kraft i maj 2018 översvämmades våra mailboxar av information om hur denna nya lag skulle påverka oss. Företagen jobbade på högvarv för att tolka och anpassa sig till det nya regelverket. Hur data hanteras är en delikat fråga, men hur står det egentligen till med informationshanteringen i skogen, där massiva mängder data lagras och hanteras?

”Vår tids knäckfråga”

Anna Furness, vd för branschorganisation Skogsentreprenörerna, tycker inte att branschen generellt släpar efter jämfört med resten av samhället i fråga om datahantering, men hon är kritisk till hur medlemsföretagens data värderas.

– Frågan om big data är vår tids knäckfråga och den är inte enkel. Just därför är det läge att verkligen arbeta igenom hur skogsbrukets data ska hanteras. Hon anser att de stora informationsmängder som produceras från exempelvis skördare och skotare i branschstandarden StanForD i dagsläget ”följer med på köpet”. – Informationen som produceras har ett värde och kan inte bara fara från en juridisk person och in i ett annat företag helt oreflekterat.

Varför har det blivit så här?

– Skogsentreprenad som företagsform har behandlats styvmoderligt. Bran-schens villkor har styrts av de stora kun-derna och entreprenörerna har halkat med i att branschdata hanteras så här. Vi behöver snäppa upp oss – från bägge håll.

”Need” eller ”nice”?

I samband med att GDPR-lagstiftningen trädde i kraft tittade Anna Furnes och hennes kollegor på vad den nya förordningen innebar för deras medlemmar.

– Vi tog in jurister för att tolka vad som är ”need och nice”, alltså hur mycket information som en entreprenör får samla in och lämna från sig om sina anställda enligt denna lag. Ett förslag från juristfirman var då att ta fram ett branschdokument som visar vad som får användas och av vem.

Och det är en tydlig ståndpunkt som organisationen har drivit och fortfarande driver: att ägarskap måste redas ut, både utifrån GDPR-lagstiftningen och affärsmässiga hänseenden.

– Vårt förslag till branschen är att sätta oss och rita upp kartan: vilka data är det vi talar om, vems data är det och hur får den användas? Detta måste göras av alla inblandade parter tillsammans. Tyvärr har vi fått ett väldigt svagt gensvar för det, både från industrierna och forskare.

”Vart är vi på väg?”

Anna Furness betonar att hon efterlyser ett samtal:

– Vart är vi på väg? Ett sätt att se på in-formation är att det ska vara som luften vi andas, fritt för alla. Om det är så vi ser på framtiden så måste vi kanske reda ut vad får den i så fall användas till? Eller också är information någonting som vi i samband med en överenskommelse ger till varandra. Då måste vi förtydliga vad det är vi ger – och till vem.

Utöver lagstiftning, varför är det viktigt att få ordning på detta? Anna Furness förklarar att det för Skogsentreprenörerna initialt mest handlade om affärsmässiga aspekter.

– Förutom den fysiska stocken, så har informationen om dess egenskaper ett värde. Stockarna har ett pris och informationen har ett annat värde. I dag följer informationen lite för självklart med på köpet.

Personlig integritet

Men det handlar också om personlig integritet, menar hon.

– Informationen i StanForD går – som den i dag är paketerad – att läsa baklänges. På så sätt kan man se vilken förare som gjorde vad och när. Det går att se när enskilda personer börjar och slutar jobba, tar pauser och hur produktiva de är. Som arbetsgivare har du rätt att ta del av detta, men vi har exempel på att denna typ av information används för att förhandla entreprenadersättningar i affärsförhållanden.

FOTO: SKOGFORSK

Vill ha centralt register

Rolf Björheden, professor på Skogforsk, är en av de forskare som bidragit till utvecklingen av StanForD-standarden och hur den kan användas.

– Den är framför allt framtagen för att stödja produktionsrapportering och virkesflöde. Men den kan också hjälpa maskinägare och maskinförare att hålla koll på den dyra investering som maskinen utgör. För vissa frågor som har med underhåll och säkerhet att göra krävs sannolikt ett centralt register.

Det är en lösning som bottnar i att skogsmaskiner produceras och säljs i begränsade upplagor.

– Det finns så få av varje maskintyp att det är svårt att se mönster i det egna företaget. Ett gemensamt register är nödvändigt för att vi som vill utveckla bättre maskiner ska kunna få tillräckligt dataunderlag, exempelvis för att samla information om maskinernas tillförlitlighet och incidenter för att förebygga olyckor, säger Rolf Björheden.

Branschen måste göra jobbet

Han instämmer med Anna Furness angående behovet av att gemensamt rita upp kartan över upp vilka data som ska få användas till vad.

– Det är nödvändigt,och här måste branschen gemensamt göra jobbet. Jag kan bidra med forskarens perspektiv. Han betonar att det vore olyckligt om forskningen inte kan få tillgång till detta dataunderlag, som kan ge värdefull information om arbetsmiljö, effektivitet, miljöaspekter och ekonomi.

– Vi behöver det för våra analyser, för att ge bättre råd och för att snabbare och säkrare kunna lösa de problem vi ställs inför. Det vore snöpligt för oss, som utvecklat standarden, om det sattes upp alltför stora hinder i hur forskare ska få tillgång till data.

Ser du några risker med dagens hantering av uppgifter?

– Det måste naturligtvis överensstämma med GDPR. Vi som forskare har inget intresse av att jaga enskilda entreprenörer eller förare. Om man vill titta på något specifikt så ska informationen vara avkodad när det är personliga uppgifter, förare har självklart rätt till integritet och det finns även data som enbart angår det enskilda företaget.

Så hur mycket information är ”lagom”?

– Jag tycker att skogsägaren har rätt till information om hur entreprenören har betett sig med virket. Uppdragsgivaren bör även kunna få en uppdaterad bild av beståndsdata efter gallring. Även virkesköpare behöver få all information om det producerade virket. Jag tycker inte att alla data tillhör föraren eller maskinägaren. Även från Skogforsk har man lagt fram ett förslag till lösning – fast bara då det gäller forskning.

– Där har skogsbrukets tekniska samverkansgrupp, TSG, lagt fram ett förslag på hur dataåtkomsten ska kunna regleras. Förslaget var att ett råd, där landets maskinägare utgör majoritet, får ta ställning till om nyttan av ett visst projekt kan motivera att data görs tillgängliga.

Rolf Björheden betonar att standarden – rätt hanterad – kan öppna för utveckling.

– Äntligen har vi fått en internationell standard, det är en möjlighet för branschen att vässa sina respektive verksamheter. Genom tillgången till data så kan kakan bli större, och då kan alla få mer, säger han.

FOTO: SE

Början på något stort

Också Anna Furness betonar att de maskinfiler som StanForD levererar öppnar upp för många nya möjligheter.

– Vi är i början av något stort och det finns så mycket att göra. Vi är nyfikna på den digitala eran och vilka nya möjligheter den kan ge, men då måste vi vara trygga med hur informationen ska tas omhand. Vi kommer inte fram till alla häftiga saker vi kan göra med data om vi inte har koll. Men det är långt ifrån självklart att alla ska ha tillgång till allt – data från maskinerna är våra tills något annat har avtalats, säger hon.


StanForD och GDPR

StanForD

StanForD står för Standard for Forestry Data and communication och är en standard för kommunikation mellan datorer i skogsmaskiner. Systemet, som används både i Sverige och internationellt, omfattar en struktur för alla de filer som informationen samlas i. Skogforsk ansvarar för utveckling och underhåll av StanForD.

GDPR

Dataskyddsförordningen – The General Data Protection Regulation – är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Lagstiftningen trädde i kraft i maj 2018.

Förordningen gäller i hela EU och syftar till att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras.

Mycket i dataskyddsförordningen liknar de regler som fanns i personuppgiftslagen. Ett skydd för den personliga integriteten finns även i svensk grundlag, i regeringsformen. I konflikt mellan grundlag och EU-rätt står EU-rätten över.

Källa: Integritetsskyddsmyndig-heten (tidigare Datainspektio-nen).

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket