Öppna meny Sök

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Markberedning ger mycket positiva tillväxteffekter i minst 30 år efter planteringen. Nya resultat från SLU och Skogforsk indikerar en ökad volymproduktion i storleksordningen 20– 55 procent. Det här är revolutionerande resultat – om de stämmer placerar de markberedning som en av de mest kostnadseffektiva tillväxthöjande åtgärderna i svenskt skogsbruk. Men på vilken sikt?  

Text och foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se 

 De långsiktiga effekterna av markberedning har diskuterats flitigt och det finns teorier att intensiv markberedning på sikt kan sänka tillväxten på grund av ökat näringsläckage. Men i en forskningsstudie från SLU och Skogforsk hittades inga negativa effekter efter 30 år. Istället ökade volymproduktionen med mellan 20 – 55 procent i jämförelse med omarkberedda föryngringar. Tillväxten ökade mer vid en intensivare markberedning. Och tillväxtökningen verkar dessutom tillta med åren. De enskilda träden har helt enkelt växt bättre i 30 år – det var alltså inte bara/ endast en effekt av bättre överlevnad och fler stammar per hektar. Resultaten visar att en investering i markberedning kan ge långsiktigt ökad volymproduktion och inte bara ge en bättre överlevnad och tidig tillväxt. 

Mycket vi inte vet 


Karin Hjelm har tillsammans med sin kollega Per Nordin och SLU-forskarna Urban Nilsson och Ulf Johansson visat att markberedningen levererar hög tillväxt under flera decennier. Foto: Sverker Johansson/BITZER

– Men…vad händer efter 30 år? undrar Karin Hjelm vid Skogforsk, som är docent i skogsföryngring. Är det en uthållig tillväxteffekt eller får vi näringsbrist i denna eller i kommande trädgenerationer?

 I södra Sverige varar effekten av markberedningen i minst halva omloppstiden, och omloppstiderna fortsätter att sjunka i Sverige. 

– Med allt kortare omloppstider så återkommer vi ju också med markberedningen oftare. Hur uthålligt är det? frågar hon retoriskt. Vi behöver forska mer för att kunna säga något om hur den här effekten egentligen uppstår och vad den betyder i det långa loppet, men det är tydligt att träden tillgodogör sig mera kväve och binder mer kol. 

Studien är inte ensam i sitt slag. I en pågående genomlysning av ett stort antal markberedningsstudier från Norden och Nordamerika konstaterar forskarna att det finns många liknande resultat. Men det här är första gången man följt tillväxten under en så lång tid. 

Finns det skillnader? 

I studien planterades de trädslag som förväntades prestera bäst på de aktuella ståndorterna. Men det gjordes inga parallella upprepningar med de olika trädslagen på varje försöksyta, så forskarna har inte kunnat bedöma skillnader mellan de olika trädslagens reaktion på markberedningen.

 Studien visar också att det inte gav någon tillväxtminskning att ta bort riset. Den vedertagna uppfattningen är att grot-uttag resulterar i en sänkning av tillväxten. Här ökade istället tillväxten något på de risrensade ytorna.  

Långliggande försök – avgörande för vår kunskap om skogen 
På 80-talet etablerade SLU försök på 13 lokaler i norra och södra Sverige för att undersöka effekten av olika markberedningsmetoder. Metoderna som användes var harvning, högläggning och plöjning, och de jämfördes med omarkberedda kontrollytor på varje plats. Beroende på de olika lokalernas ståndortsförhållanden planterades tall eller gran i södra Sverige och contortatall i norra Sverige. Efter ungefär 30 år mättes trädens volymproduktion. 

Resultaten visar att markberedning ger högre volymproduktion upp till 30 år efter plantering. Dessutom fanns en skillnad mellan de olika markberedningsmetoderna där den tydligaste ökningen av volymproduktionen uppmättes efter plöjning – en intensiv markberedningsmetod som sedan 1994 är förbjuden i Sverige på grund av negativa effekter på markvegetation, renbete och upplevelsevärden. 

30 år är trots allt bara en del av omloppstiden, som i medeltal ligger strax under 100 år i Sverige, och de långliggande försöken behöver mätas och underhållas även i framtiden för att ge hela bilden. 

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019

LÄS MER OM TILLVÄXT:

2020-01-27