Öppna meny Sök

Skog i snabb förändring

Johan Sonesson i 120-årig tallskog vid inspelningen av Future Forests film ”Finskog och fulskog”.

Enligt Skogsstyrelsens senaste prognos SKA15 blir skogen snabbt yngre och tätare. Vi kommer troligen att sänka omloppstiderna från 100-120 år till 60-80 år till år 2060 – om fyrtio år. Följ forskarna när de analyserar konsekvenserna i vår nya artikelserie!

Text: Sverker Johansson, Bitzer | Mats Hannerz, Silvinformation

– Vad vi ser är en justering till ekonomiskt optimalt skogsbruk på bred front, säger Johan Sonesson vid Skogforsk. Idag avverkas skogen när den är strax under 100 år, men den är mest lönsam att avverka mellan 60-80 år med de avkastningskrav som vi brukar ha på skogen i Sverige.

– Morgondagens skogar växer dessutom snabbare på grund av växtförädling och ett varmare klimat. Då blir de ekonomiskt optimala omloppstiderna kortare. Men det har vi inte riktigt sett än – när vi idag sänker omloppstiderna i den befintliga skogen hugger vi helt enkelt klenare bestånd än tidigare.

– För kortare omloppstider är också ett sätt att hantera risk, fortsätter Johan Sonesson. De senaste årens stormar har slagit hårt mot äldre granbestånd som gallrats flera gånger, då kan man minska riskerna genom att gallra en gång och avverka tidigare. Samma sak gäller rotrötan – en kortare omloppstid håller nere angreppen.

Avverkad eller skyddad

Men den största faktorn är att vi under de senaste 70 åren brukat oss igenom merparten av landets skogar.

– Den äldre skog som är tillgänglig för skogsbruket minskar så vi måste gå ned i åldrar och dimensioner, säger Johan Sonesson. Dels för att vi snart avverkat det mesta av den äldre skogen, som anlades innan trakthyggesbruket slog igenom i mitten på 50-talet. Dels för att vi skyddat mycket äldre skog, främst på frivillig basis genom miljöcertifiering.

Inte säkert?

Men SKA15 bygger på att alla skogsägare beter sig som The Economic Man*– och det är inte alls säkert att de gör. I Finland och Norge ökar till exempel gapet mellan tillväxt och avverkning – många skogsägare är inte längre ekonomiskt beroende av skogen och låter den stå.

– Nej, det inte säkert att den här omställningen till en yngre, tätare skog blir lika dramatisk som prognosen säger, tror Johan Sonesson. Skogsbolagen sänker omloppstiderna för att de är fokuserade på avkastningen och ett jämnt virkesflöde, men de enskilda skogsägarna kommer kanske inte att bete sig så. I alla fall inte lika heltäckande som prognoserna säger. Många har inte behov av en stadig inkomst från skogen. Och många vill till exempel att en del av skogen ska vara vacker och därmed äldre – så sköts ofta bestånd nära gårdarna och intill vattendrag.

– Dessutom kanske inte alla skogsägare är så noga med att räkna ränta på sitt skogskapital, fortsätter Johan Sonesson. Ett högt kassaflöde är för många ett konkret sätt att se på sin skogsekonomi. Om man vill ha ett högre netto från sina avverkningar så sparar man skogen ett par decennier till. Men en viktig faktor är vilket inflytande virkesköpare och inspektorer har över skogarna. De är skogsägarnas huvudsakliga rådgivare.

*) The Economic Man – Homo oeconomicus – är en rationell, strängt kalkylerande, nyttomaximerande individ.

2019-10-15