Öppna meny Sök

Skogsägare återskapar skogsbrandvärn i Sala-Heby

Efter förra sommarens bränder har intresset ökat för att återskapa skogsbrandvärnen. i Västmanland har flera markägare gått ihop och skapat Sala-Heby skogsbrandvärn – en möjlig resurs för eftersläckning.  

Brandvärnet kommer bland annat arbeta med eftersläckningar. En studie från Skogforsk visar att flera av de mest omfattande skogsbränderna 2018 blossade upp efter att en första bekämpning ansetts lyckad och avslutad. En sådan brand är mycket svår att släcka. Flera av medlemmarna i brandvärnet deltog under den stora västmanlandsbranden 2014.  Foto: Anna Samuelsson

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

Värnet har blivit så populärt att man numera fått tacka nej till fler ansökningar. I dag utgörs det av 60 personer som stöttar räddningstjänstens arbete. 

–Många av dem hjälpte till som frivilliga under förra årets bränder. Trots att de inte fick mycket utbildning bidrog de snabbt med stora resurser och tog själva på sig viktigt arbete, med hög motivation och uthållighet, säger Tommy Jansson, räddningschef vid Sala kommun. 

Eftersläckningsarbete 

Förutom att aktivt stötta räddningstjänsten under släckningen kommer brandvärnet att hjälpa till med efterarbete, till exempel med att lämna tillbaka materiel, såsom slangar och stålrör till stationerna igen. 

– De kan även bli en resurs vid eftersläckning, då markägaren inte alltid kan samla nog folk för en omfattande eftersläckning och bevakning, säger Tommy Jansson. 

Det är markägaren som ansvarar för eftersläckningen när räddningsinsatsen är avslutad. Arbetet kan vara riskfyllt och inte helt enkelt. Glödbäddar kan pågå mycket länge i myrstackar, utdikade myrmarker eller gamla döda träd och riskera att flamma upp igen.

En studie från Skogforsk visar att flera av de mest omfattande skogsbränderna förra året berodde på misslyckad eftersläckning. 

– Det var också huvudanledningen till den stora branden i Hälsingland i somras. Uppenbarligen är det viktigt att inte avskriva en brand som ofarlig alltför snabbt, utan se till att det finns brandbevakning på platsen tills faran verkligen är över, säger Rolf Björheden, forskare vid Skogforsk som kartlagt de senaste 20 årens bränder och brandorsaker.

 Inte bara skogsbränder 

Tommy Jansson, räddningschef vid Sala kommun. Foto: Sala kommun.

Många av medlemmarna i Sala-Heby Skogsbrandvärn är själva markägare och är vana att arbeta i skogen. 

– En stor fördel är att de ofta har god lokalkännedom och har koll på var vägar och rågångar går. Dessutom har många fyrhjulingar, så de kan ta sig fram snabbt, säger Tommy Jansson. 

Det är räddningstjänsten i Sala-Heby som larmar ut dem, men tanken är att värnet ska kunna verka över länsgränserna. Alla har under våren genomfört en kortare introduktionsutbildning. Främst har man gått igenom vilka materiel som används, hur slangar dras och kopplingar fungerar. De frivilliga har samma försäkring och ersättning som deltidsbrandmän. Men det är inte bara vid bränder värnet kan rycka ut i framtiden: 

– Även om det kallas brandvärn är tanken att värnet kan användas i andra sammanhang, exempelvis vid vallbyggande inför översvämningar, säger Tommy Jansson.  

2019-06-15