Öppna meny Sök

”Skogsträdförädling är viktigast”

Med en detaljerad färdplan ska Holmen nå tillväxtmålet – men älgen riskerar att stjälpa projektet.  

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se  

Olov Norgren är skötselchef på Holmen Skog. Foto: Holmen

Under 2006 lanserade Holmen ett nytt tillväxtprogram, baserat på en utredning från Skogforsk. Utredningen visade att Holmen kan öka tillväxten, och på sikt avverkningen, i den egna skogen med cirka 25 procent under det kommande seklet. I utredningen vändes på alla stenar: bättre föryngringar, bättre plantor, mindre röta, mindre älgskador, bättre röjningar och gödsling av lämpliga skogar. Startskott för tillväxt Utredningen blev något av ett startskott menar Olov Norgren som är skötselchef på Holmen. 

– Vår nuvarande skogsskötsel har till stora delar sina rötter i Skogforsks produktionsutredning, säger han. Färre plantor mer lönsamt I dag gör Holmen en revision av åtgärdsmålen vart femte år. Det ursprungliga tillväxtmålet står fast, men en uppdatering är att lönsamhet vägs mot tillväxtpotential. Resultatet är att man nu har sänkt målet för antalet plantor i föryngring och stamantalet efter röjning med 200 per hektar. – Den nya inriktningen ger en högre lönsamhet men samtidigt en något sänkt tillväxtpotential, säger Olov Norgren. 

 Så ska Holmen nå målet  

+ Mer förädling
Skogsträdförädlingen är Holmens viktigaste åtgärd för att öka tillväxten, och man strävar efter att använda bästa tillgängliga förädlade frö. 

Mål förädlingseffekt: + 9 procent tall, + 4 procent gran per år. 
Senaste mätningen: + 17 resp. + 9 procent 

+ Mindre betesskador 
För att uppnå tillväxtmålet ska de färska betesskadorna uppgå till maximalt tre procent (fem procent söder om Dalälven) per år. Här kan det bli svårt att nå målet. 

– I dagsläget har vi fortsatt stora skador och det går inte åt rätt håll, säger Olov Norgren. 

Mål: 3 resp. 5 procent norr resp. söder om Dalälven per år. 
Senaste mätningen: 11 procent. 

+ Inte så hårda gallringar 
Starka gallringsuttag sänker nettoproduktionen. Målet är att 90 procent av utförda gallringar har en kvarvarande grundyta inom gallringsmallen.

 – Gallringsuppföljningarna under 2000-talet visade att vi ofta gallrar för hårt. Här kommer ny teknik som automatiserad gallringsuppföljning, så kallad hpr-gallring, som Skogforsk utvecklat att bli allt viktigare, poängterar Olov Norgren. 

Beslutsstödet hpr-gallring ger fortlöpande skördarföraren en simulering av hur det kvarvarande beståndet ser ut efter gallringen. 

Mål: 90 procent av gallringarna inom gallringsmallen per år. 
Senaste mätningen: 36 procent.

 + Contorta 
I tillväxtrapporten ansågs contorta tillsammans med mer förädlat skogsmaterial som de mest lönsamma åtgärderna att satsa på. Men såväl rennäringens kritiska inställning till contorta samt en del frågetecken kring hur robust den verkligen är gör att Holmen omformulerat målet från 1500 hektar till att överstiga 1000 hektar.

 Mål: 1 000 ha 
Senaste mätningen: 451 ha 

+ Gödsling 
Skogsgödsling är den enda tillväxthöjande åtgärd som ger avkastning i närtid. Åtgärden bedöms lönsam om den utförs i rätt bestånd och inom 30 år till skördetillfället. 

Mål: 7 700 ha per år 
Senaste mätningen: 8 323 ha per år 

+ Mer tall
SLU:s senaste rapporter om tillväxtskillnader mellan gran och tall i Norrlands inland har fått Holmen omvärdera sitt tallinnehav. I Norrlands kustland är tallen överlägsen de övriga trädslagen. 

– Vår slutsats är att tallen är att föredra på en större andel av föryngringsarealen än vi tidigare föryngrat den på. Men ståndortsanpassningen är viktig! Vi ska plantera gran på de bördiga markerna där det växer skogskovall som bidrar till att sprida törskatesvampen. I Västerbotten ser vi oroväckande angrepp av törskatesvamp i tallskogen. 

Mål: 70 procent tall per år. 
Senaste mätningen: 74 procent. 

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019

2020-01-27