Öppna meny Sök

Skrämmande svampangrepp i norra Sverige

Ur VISION 1/2019. Text: Elin Fries och Sverker Johansson/BITZER. Foto: Albert Sörgård.

Aldrig tidigare har svampangrepp i sådan omfattning uppmätts i Sverige. Minst 95 000 hektar är drabbade i norra Norrland och angreppen sprider sig söderut. Nu föreslår Skogsstyrelsen ”extraordinära” åtgärder.

En fjärdedel av ungskogen mellan 18 och 28 år konstateras vara i dåligt skick i Norr- och Västerbotten, enligt en ny satellitbildsanalys utförd av Skogsstyrelsen. Minst 95 000 hektar bedöms ha multiskador – det vill säga kombinationer av älgbete, klimatskador, insektsskador samt sist men inte minst svampskadorna. Och då har ändå inte ungskogarna i lägre åldrar inventerats.

I ett Sverige där vi redan avverkar hela tillväxten på den tillgängliga produktionsmarken kan det här – i kombination med massiva granbarkborreangrepp i södra Sverige – slå mycket hårt mot de framtida avverkningsmöjligheterna.
– På sikt kan det få mycket negativa konsekvenser för skogsproduktionen och samhällsekonomin, säger Anna Marntell, Skogsstyrelsens skogsskadesamordnare i region Nord. Skogen ska räcka till så mycket mer i bioekonomin. Produktionsskogarna måste vara i skick att ”leverera”.

Skadegörarna i sig är inga nya arter. Däremot har de blivit framgångsrikare. Törskate, som angriper tall, orsakar störst skada. Men även svamparna Gremmeniella och knäckesjuka är ett problem. Granen drabbas istället av upprepade angrepp av skattramrost och granrost.

15 år med negativ trend Hans Mäkikaltio, som har följt utvecklingen på nära håll, tycker att läget känns oroande. Han har arbetat i över 30 år som skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Övertorneå. Under hans yrkesliv har skadebilden förändrats väsentligt.

Han och hans kollegor började uppmärksamma de första svampangreppen på tall för 15 år sedan i form av törskateangrepp. Nu slår svampar även mot granen. Emellanåt får Skogstyrelsen in anmälningar av förtida avverkningar och frågor från skogsägare vad man skall göra när skogen håller på att dö.
– Det är framförallt på friska, bördigare marker där den aggressivare varianten av törskatesvamp förekommer. Tallarna som blivit angripna dör. En efter en. Jag har sett hur det blir glesare och glesare i skogen. Ibland känns det tröstlös när man ser så omfattande angrepp. Det är en väldigt bedrövlig utveckling, säger han.

Det senaste året har svampangreppens omfattning börjat uppmärksammats allt mer, inte bara lokalt. Framförallt har Skogsstyrelsens rådgivande organ Centrala Skogsskyddskommittén (CSK) lyft frågan, vilket Hans beskriver som en stor lättnad.
–Nu står vi inte ensamma med det här, säger han.

”En ny grön lögn” Under några dagar i oktober 2018 bjöd Hans Mäkikaltio in CSK för att de skulle få informera sig om omfattningen av skogsskadornas utbredning. En av deltagarna var Göran Rune från Skogsstyrelsen, som också är CSK’s ordförande. Han blev överraskad över omfattningen och att även granen var så hårt drabbad av svampangrepp. Tidiga svampangrepp är dessutom svåra att upptäcka.
– Det är som en ny grön lögn, skadorna på träden kan vara jättesvåra att se för ett otränat öga, säger Göran Rune.

Svåra att stoppa Att svampangreppen är svåra att upptäcka och uppträder vid olika tider på året gör det dessutom svårt att planera skötselåtgärder som kan hindra spridningen.
Stefan Mattsson, skogsskötselspecialist vid Sveaskog, är överraskad över omfattningen och står inför många frågor. Vilka instruktioner kan man ge vid olika svampskador? Hur ska man resonera kring trädslagsval vid föryngring och vid röjning? Ska man vid röjningen lämna tall som på sikt riskerar att dö bort?
– Det är jättesvåra frågor och det behövs mer kunskap i ämnet. Eftersom omfattningen verkar vara stor så har frågan kommit upp till diskussion och det är bra. Branschen behöver hjälpas åt kring detta, säger Stefan Mattsson.

Vad kostar det? Än så länge finns ingen sammanställning över hur mycket svampangreppen kostat, men det rör sig om betydande förluster.
– För granens del innebär de olika svampangreppen främst biomassaförluster och värdeminskning. Det främsta bekymret för tallen är de omfattande törskateangreppen, som riskerar att leda till stora avgångar i drabbade tallföryngringar, säger Torgny Persson, forskare vid Skogforsk.
Något som diskuteras är om det bör göras mer frekventa inventeringar.
– I dagsläget följer vi beståndets utveckling fram till slutröjningen. Sedan sker inte några inventeringar fram till förstagallringen, säger Stefan Mattsson.

Extraordinära rekommendationer från CSK:

Åtgärdsförslagen är inte avsedda för Norr- och Västerbotten generellt utan är ämnade för de lokaler inom dessa län där det finns problem med multiskadad skog.

Åtgärder inom forskning och försöksverksamhet

  • Inventera alla adekvata befintliga försök
  • Anlägg försök med frö särplockat för resistens och överlevnad
  • Anlägg trädslagsförsök
  • Anlägg försök med eftergödsling med argininfosfat
  • Anlägg röjnings- och gallringsförsök i multiskadad ungskog

Åtgärder vid älgförvaltning

  • Implementera en viltförvaltning som styr mot fastställda acceptabla skadenivåer i Skogsstyrelsens viltpolicy vilket innebär en kraftig och snabb sänkning av älgstammen

Åtgärder vid skörd

  • Där det i övrigt är lämpligt, använd kalhyggesfria metoder.
  • Sträva efter att ringbarka aspar i stället för att avverka dem
  • Prioritera framtidsträd av björk
  • Undvik att lämna levande törskatesjuka tallar.
  • Ringbarka från skördare åtkomliga aspar i kantzoner och trädgrupper och undvik att lämna levande törskatesjuka tallar.
  • Friska tallar lämnas som naturvärdes- och framtidsträd

Åtgärder vid återväxt

  • Rensa bort färskt ris från avverkningen
  • Använd plantering
  • Använd frö från fröplantage med hög registrerad överlevnad i Skogforsks ”Plantval”
  • Var noga med markberedningens kvalitet
  • Var noga med god plantlagring i fält
  • Var noga med planteringens kvalitet
  • Registrera stambrev i register eller plan

Åtgärder vid röjning

  • Utbilda röjare för bortröjning av skadade träd
  • Planera för röjning vid 2–3 m höjd
  • Röj beståndsanpassat och gynna de mest vitala träden oavsett trädslag

Åtgärder vid gallring

  • Utbilda maskinförare för utgallring av skadade träd
  • Planera för första gallring vid 12–13 m höjd
  • Gallra beståndsanpassat och gynna de mest vitala träden oavsett trädslag

2019-07-29