Öppna meny Sök

Sverige – sämst i klassen?

Skogsbruket längs våra små bäckar och diken påverkar hela landskapet. Ändå har oväntat få små vattendrag tillräckligt skydd, visar nya forskningsresultat. En anledning kan vara att de inte ens är utmärkta på dagens kartor. Eller bryr vi oss inte om de små vattendragen? – Det här borde vara ett uppvaknande, säger Lenka Kuglerová, forskare vid SLU. 

Lenka Kuglerová forskare vid SLU har undersökt naturhänsyn kring vattendrag mellan olika länder. Foto: Sverker Johansson.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se| Foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se 

Små bäckar, diken och rörligt markvatten bildar ett finmaskigt kapillärt nät i skogen som samlar upp vattnet till åar, älvar och vattnet längre nedströms. Förutom vatten tillför de även biokemiska element, sediment och organismer. Att deras tillstånd är avgörande för hur friska vattendragen nedströms är, är ingen underdrift. Sedan tidigare vet man att de större åarna och älvarna ofta omges av breda kantzoner – men hur är det med de små bäckarna? 

De senaste två åren har denna fråga drivits av forskare i ett samarbetsprojekt: SOSTPRO(Source Stream Protection) som undersökt kantzoner längs små vattendrag i tre av de största virkesproducerande länderna i världen – Kanada, Finland och Sverige. 

– Jag blev överraskad av resultatet. Det här borde leda till ett uppvaknande i Sverige, säger forskaren Lenka Kuglerová, som ledde studien. Forskarna jämförde vad som stod i de olika ländernas regelverk angående kantzoner och hur detta motsvarade verkligheten.

 Lenka Kuglerová beskriver resultatet för Sveriges del som ”inte särskilt upplyftande”. 

Stora skillnader

 I jämförelsen av de tre länderna hamnade Sverige sist. I 65 procent av de mindre vattendragen var kantzonerna smalare än fem meter på varje sida av bäcken. Detta innebär att bara en eller två rader av vuxna träd sparades vid avverkningen på vardera sidan om vattendraget. I några få fall saknades kantzoner helt och hållet. Förvånande nog så hade Finland, som har ungefär samma skogsbruk som Sverige, en väldigt annorlunda approach. 

– Finland är mycket bättre än Sverige när det kommer till att lämna kantzoner. Bredden på de inventerade zonerna i Finland var i genomsnitt 15,3 meter medan de i Sverige bara var fyra meter, säger hon. 

Fast bäckarna i Finland var något bredare, två meter istället för en. Sammanlagt inventerades runt 100 vattendrag i varje land.

 – Samtidigt är det vanligt att använda vattendrag som en avgränsning mellan bestånd i Finland vilket innebar att nästan 80 procent av de studerade vattendragen bara var avverkade på ena sidan. 

Bra hänsyn vid stora vattendrag 

I Kanada finns en annorlunda lagstiftning och ägarfördelning än Sverige och Finland. Där behöver de allra minsta vattendragen inte ha några kantzoner och skogsmarken är ofta offentligt ägd. Inte helt oväntat fanns ingen kantzon kring 45 procent av de studerade vattendragen. Men å andra sidan var den genomsnittliga bredden på de kantzoner som ändå lämnats i genomsnitt 16 meter på vardera sidan om vattendragen. 

I studien tittade forskarna framförallt på vattendrag som var i genomsnitt en till två meter breda. I Sverige har de större vattendragen nästan alltid tillräckliga kantzoner. Men att lämna breda kantzoner längs dessa är inte alltid tillräckligt om vattenkvaliteten i de mindre vattendragen uppströms är påverkade av skogsbruk. En anledning till att Sverige är dåliga på kantzoner kring mindre vattendrag kan bero på ren okunskap. 

– Jag tror att den största anledningen till varför vi såg så dåliga resultat i Sverige är att bäckarna vi inventerat har varit så pass små att de anses ekologiskt oviktiga, och att kanske inte anses värt pengarna att spara breda zoner. En annan viktig anledning är att många av de små bäckarna inte finns utmärkta på kartor så skogstjänstemän vet inte ens om att de existerar, säger Lenka Kuglerová.

 Riskabelt att lämna få 

Är det bättre att lämna små kantzoner än inga alls? Lenka Kuglerová menar att det inte är fallet. De smala kantzonerna i Sverige kan eventuellt göra mer skada än nytta. Smala remsor är mer vindexponerade, vilket leder till fler rotvältor och att samtliga träd i kantzonen kan blåsa omkull.

 I en kommande studie vill Lenka undersöka hur smala kantzoner påverkar vattenkvaliteten. En viktig funktion med kantzonen är att förhindra sedimentering. Men några studier pekar på att när träd i kantzoner blåser ner, ökar sedimenteringen på grund av jorden från rotvältorna och vattendraget kan bli utan kantzonsskydd överhuvudtaget. 

Förvånansvärt många smala kantzoner hade naturvårdsband bundna på stående och nedblåsta träd. 

– Det var helt klart planerade kantzoner och jag är förvånad över hur dåligt planerade de var. Att dessa vindexponerade träd skulle blåsa ned borde ha gått att förutse. 

Läs mer:

Artikeln publicerades i Skogforsk tidning Vision 2/2019.

2019-07-31