Öppna meny Sök

”Vi ger det ett år till – annars lägger vi ner”

Få branscher har en så sluttande trend som skogsvården. Branschen är i skriande behov av arbetskraft, men utvecklingen går åt fel håll. Ivo Krsek, ALFA Skogsservice, och prisvinnare av 2019 års Silviculture Award ställer sig frågan vad som händer när branschens svagaste länk brister.

– Jag förstår om du har tänkt att skriva ett fint reportage om hur kul det är att vi vunnit pris. Men jag vill prata om något annat, säger han.

 


– Jag kommer att ställa höga krav på våra beställare och välja de samarbetspartner som tar denna krisen på allvar. Jag hoppas alla andra entreprenörer gör likadant, säger Ivo Krsek, vd för ALFA Skogsservice. Foto: Jan Mastnik

Text: Elin Fries

Det ser ut att gå bra för ALFASkogsservice AB. Prisad av kunder. Check. Nöjda anställda. Check. Sveriges tredje största skogsvårdsentreprenör. Check. I somras vann dessutom ALFA Skogsservice AB pris som bästa skogsvårdsföretag i Silviculture Award.

Men vinstsmaken är bitter.

– Jag kände ingenting. Det betyder att vi är bäst i den näst sämsta branschen efter bärplockning. Den riktiga glädjen fanns inte, jag är så jäkla trött på allt motstånd. Våra beställare pratar så mycket fint om att höja statusen på skogsvården men det talet stannar oftast innanför huvudkontorens grindar, säger Ivo Krsek, vd förALFA Skogsservice.

– Jag förstår om du har tänkt att skriva ett fint reportage om hur kul det är att vi vunnit pris. Men jag vill prata om något annat. Jag vill berätta hur det ligger till inom skogsvårdbranschen. Att göra ett bra jobb, följa kollektivavtalet, utbilda och utveckla personal innebär att gå mot konkurs i dag, säger han.

Välkänd och framgångsrik
Ivo Krsek är en av branschens mest välkända och framgångsrika skogsvårdsentreprenörer. Som utbildad journalist och statsvetare kom han till Hammarstrand för att plantera skog år 2009. Två år senare startade han ALFA Skogsservice.

– Jag var rätt naiv och var otroligt motiverad, och började snabbt få många uppdrag. Vi var måna om kvalitet och väldigt serviceinriktade – dessutom var vi billiga. För billiga. Tyvärr var även jag och mitt företag under tidigt 2010-tal en del av prisdumpningen inom skogsvården, konstaterar han.

Att prissättningen var för låg insåg han när han läste in sig på kollektivavtal, garantilöner och den färdtidsersättning  som ska betalas till anställda. Successivt justerade han upp priserna. 

Han ville komma ifrån det som många entreprenörer i branschen sliter med i dag – det vill säga arbeta hårt under dagarna och slita på kvällarna med pappersarbete, rapporter och fakturering. Han ville skapa ett företag som inte bygger på att ägaren tvingas offra all sin fritid och familjetid. 

2018 byggde ALFA Skogsservice en egen fastighet på cirka 1300 kvm med kontor, lager och verkstad i Jönköping. Fastigheten var nominerad till Stadsbyggnadspriset 2018 i Jönköpings kommun för god livsmiljö. Året efter var ALFA Skogsservice tvungen att sälja fastigheten för att rädda företaget ekonomiskt. Foto: Jan Mastnik.

Går inte att bygga företag 
Istället började han bygga upp en struktur med plats för administration och utveckling. Och han höjde priserna – tills han slog i taket. Men taket är på tok för lågt, menar han. 

– Kunderna vill inte betala mer även om de hela tiden pratar om att vi ska utveckla skogsvårdens attraktionskraft och locka folk. 

I en färsk studie från Skogforsk varierade skogsvårdsföretagens vinstmarginal (median) mellan 4,4–5,0 procent under perioden 2013 och 2017. I genomsnitt gick 30 procent av entreprenörerna med förlust. 

– De fyra största skogsbolagen plus skogsägarföreningar drog in 6,5 miljarder tillsammans. Men skogsbranschens bästa år var det sämsta för många skogsentreprenörer. Jag frågar hur det går ihop?

 Ingen förståelse 
Tidigare var det fortfarande lätt att rekrytera personal från Östeuropa. Vilket var tur, för intresset bland svenskarna för skogsvårdsarbete är nära noll. Nu däremot, med ett Europa som under flera år haft högkonjunktur och en allt svagare krona som urholkar lönerna för den utländska personalen, har intresset för att vårda Sveriges skogar rasat. 

– Gästarbetarna vill tjäna pengar och för dem spelar det ingen roll var eller hur. Nu kan man tjäna pengar i de egna hemländerna, på byggarbetsplatser i Tyskland eller genom att skörda äpplen i Italien, säger Ivo Krsek.

Vad krävs för att få personalen att återvända? 
–Många kräver tillsvidareanställningar, inte bara säsongsanställning. Och vi har inte råd att tappa duktigt folk – en hög personalomsättning är förödande. Att bygga upp ett planteringslag som täcker sina kostnader tar minst en månad. Arbetarna är betalda i ackord men går på garantilön tills de klarar prestationsnormen. Ungefär hälften av nya plantörer ger upp inom en månad – den vanligaste anledningen är att arbetet är för fysiskt krävande. Rekryterar man nya plantörer så börjar man om hela processen som kostar cirka 70.000 kronor, för ett arbetslag. Med så små vinstmarginaler som vi har går hela vinsten bort. Garantilöner har kostat oss flera miljoner kronor förra året. 

Efter att ha gått med vinst de senaste fem åren blev förlusten för ALFA 3,5 miljoner kronor 2018. 

– Det är så prispressat att små grejor som går fel äter upp hela vinsten. Samtidigt säger kunderna att vi inte kan räkna med mer än fem procent i vinst, säger han. Men då finns heller ingen buffert och inga utvecklingsmöjligheter. I dag skrivs företagets kontrakt normalt på ett eller två år. Han har bara ett enda tills-vidarekontrakt. 

Även om huvudkontoret ligger i Jönköping är sätet fortfarande Hammarstrand.
– Det är för att jag vill betala företagsskatt där och stödja glesbygdskommunen och människorna. De hjälpte mig mycket i början när jag kom till Sverige, säger Ivo Krsek, vd ALFA Skogsservice. Foto: Jan Mastnik

Vad hade längre kontrakt inneburit? 
– Kontrakt på flera år ger mig tryggheten att erbjuda bättre villkor till de anställda. Vi kan sluta tänka en säsong i taget och arbeta långsiktigt med utbildning, investeringar, boende och de sociala bitar. När säsongen är slut har jag idag ingen aning om vilka som kommer tillbaka, och det blir allt svårare att få tag i folk. 


Vad motiverar dig att ändå fortsätta? 
– Just nu är det inte mycket. Jag ger det ett år till, det måste bli bättre under den perioden annars lägger jag ner. Många entreprenörer tänker likadant. Grejen är att jag och mina mellanchefer har offrat så mycket för det här företaget. Tio år av slit med ständiga kvälls- och helgjobb utan att kunna vara hemma med familjen. Och resultatet är noll. Alla pengar vi tjänat förlorade vi förra året. Det hade varit kul om man kände att alla inblandade verkligen vill göra en förändring inom skogsbruket. Men jag har inte märkt någonting. 

 Ingenting överhuvudtaget? 
– Jo, det är mycket prat om att lönsamhet och attraktion måste bli bättre. Men ingenting händer i praktiken. Jag menar mer omfattande eller strukturella förändringar, att få fem öre mer för plantan i branschen som har legat efter lönemässigt i minst tjugo år räcker inte. Jag hör viss förståelse från skogsvårdsledare och skogsinspektörer, men deras position är också svårt med budgetar de måste följa. Frågan hur man behandlar sina underleverantör måste upp på ledningsgruppsnivån. 

Vad har du för utväg? 
– Personligen blir jag inte drabbad. Jag är entreprenör och egentligen ingen utbildad skogskille, utan jag har utbildning inom andra ämnen. Men jag vill inte svika mina anställda, säger han. 


The Silviculture Award
Duktiga skogsentreprenörer har sedan tidigare kunnat tävla om Golden Logger-priset. ”The Silviculture Award” är en nyinrättad utmärkelse som går till en skogsentreprenör som har lyckats utmärka sig i branschen inom skogsvård. Egenskaper som beaktas av juryn är bland annat ledarskap, lönsamhet, kundtillfredsställelse, hur attraktiva man är som arbetsgivare. Priset delades ut på SkogsElmia den 6 – 8 juni 2019. Förutom utmärkelsen får vinnaren också 5 000 kronor. Tävlingen ”The Silviculture Award” arrangeras av Skogforsk tillsammans med Elmia.

Juryns motivering av ALFA Skogsservice
”Företaget har en klar affärsidé, strategi och vision som genomsyrar bolaget vilket lett fram till en position som det tredje största skogsvårdsföretaget i Sverige med en god och stabil ekonomi. Organisationen med en Region Norr, en Region Syd och en stab är tydlig och effektiv. IT-området är under stark utveckling för styrning, uppföljning, kontroll och effektiva administrativa rutiner för fakturering och löneadministration. Bolaget har en tydlig personalpolitik som ger medarbetarna stort eget ansvar och som inspirerar till utveckling.”

Läs mer om lönsamhet inom skogsvården:
Ny Skogforsk-studie: lönsamhetskris i skogsvården

Så arbetar Gröna Arbetsgivare med frågan

SCA börjar med längre avtal

Södra: mekanisering av skogsvården är en nödvändig utveckling

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision3/2019

2019-11-04